Skriva, skriva och skriva!!

Hallå!! Nu skriver jag igen.

I tisdags förra veckan kom jag hem från Furuboda. Det var helt fantastiskt! Jag träffade massor av nya kompisar och hade så himla roligt tillsammans med dem. Det allra roligaste var discot och det kan man ju förstå eftersom jag älskar att dansa. Det gick också bra på "Sikta mot stjärnorna". Jag sjöng "Gabriellas sång".

Ja, jag hade så roligt där att jag inte ville åka hem och jag längtar tillbaka så här i efterhand, men jag kommer säkert att komma tillbaka igen nästa år.

 

Just nu så är det en hel del skrivande som gäller för min del. Jag har kommit en bra bit på "Amys bästa vän i himlen", men jag håller samtidigt på att rätta boken "En sång som aldrig tystnar". Jag har även börjat fundera på att skriva en fortsättning på den boken, fast som ska vara från killens perspektiv. Då får man ju följa hans liv som rockstjärna och följa med honom och hans band ut på turnéer. Coolt va?! Man får även följa hans förhållande till Alexandra, huvudpersonen i "En sång som aldrig tystnar".

Fast det kan bli lite svårt också, jag är ju inte så van vid att skriva om killar, men jag ska göra mitt bästa. Förresten är det inte helt säkert att jag kommer att skriva en fortsättning, det är bara en tanke. Jag tror nog att jag gör det, men har ett problem. Bandet måste ju ha ett namn, eller hur? Det är inget pojkband som One Direction, utan ett rockband som t ex AiluCrash. Jag har skrivit på facebook och frågat efter förslag på något coolt bandnamn, men har inte fått något bra tips. Att det ska vara så svårt!! Får väl fortsätta att fundera på det, för något namn måste jag absolut ha, och jag måste ha det innan jag sätter igång med boken.

 

Men jag håller i alla fall på och läser igenom och rättar "En sång som aldrig tystnar", för att sen kunna skicka den till kompisar och annat folk innan jag skickar den till ett förlag. Det kan ju vara bra att låta folk som man känner få läsa först och låta dem komma med sina synpunkter och kommentarer.

 

Jag håller som sagt på och skriver "Amys bästa vän i himlen" också, och det är inte så lätt det heller. Den boken är så himla sorglig och känslosam. Jag kan nästan känna mig gråtfärdig när jag skriver dem känsligaste delarna.

Jag har ju berättat lite vad den handlar om, om Amy som misster sin bästa vän Elli. Jag är klar med det kapitlet där Amy tar farväl av Elli på hennes begravning. Sååå sorgligt!!

 

Så jag har mycket att göra med skrivandet, men det är bara kul att ha någonting att sysselsätta sig med. Jag var dessutom på bibblan här om dagen och lånade fem böcker, så det blir en hel del läsa för min del också. Nu på lördag ska jag gå på bio och se "Känn ingen sorg". Det ska bli kul, jag älskar att gå på bio! Det är så mysigt att sitta där i biosalongen och käka popcorn och titta på filmduken. Man får liksom en så härlig känsla då.

 

Nu har jag berättat lite om det senaste som har hänt här. Ni får ha det så gott så hörs vi igen!

PACKA!!

Packa, packa, packa!! Ja, här packas det för fullt. Det är imorgon jag drar på läger och allt måste med. Kläderna är redan nerpackade, men nu gäller det att tänka på andra grejer som smink, perfym, smycken mm mm.

Samtidigt övar jag som en galning till "Sikta mot stjärnorna", som är på söndag. Då får alla lägerdeltagare som vill ställa sig på scenen och sjunga, dansa, läsa upp en dikt eller något annat. Jag har redan bestämt vilken låt jag ska sjunga och nu övar jag som bara den. Jag har sex dagar på mig att träna, men det är bra att vara i tid.

 

Jag har alltid så himla höga krav på mig själv när jag ska uppträda, allt måste vara perfekt. Det spelar egentligen inte så stor roll om det bara är ett litet uppträde för släkten eller om det är för massor av okända människorna, allting måste stämma in i minsta detalj. Det är en av anledningarna till att jag alltid är nervös innan jag ska stå på scen, trots att jag har gjort det så många gånger tidigare.

När jag var liten vägrade jag erkänna att jag var nervös, men det var jag. En gång när jag skulle prata i mikrofon och presentera min familj så råkade jag byta namn på min bror och min hund. Sen sa jag att jag blev lite stressad och råkade säga fel.

Sast nu för tiden blir jag mest nervös om jag t ex ska sjunga på scen, inte om jag bara ska prata i mikrofon.

 

En annan sak, som också skulle ha gjort mig jävligt pirrig och nervös, är om jag hade fått träffa Ludvig Nilsson i AiluCrash. Jag hade förmodligen inte sovit på hela natten innan och jag hade varit helt hysterisk flera dagar efteråt. Hans röst skulle sjunka rakt in i mig, liksom hans blick. Jag har dessutom hört att han är en väldigt glad person, som alltid har nära till skratt och leende. IIIII!!! Blir helt stissig bara jag tänker på det!!! Hoppas, hoppas, hoppas att jag får träffa honom någon gång!!!

 

Idag fick jag intervjua min favoritförfattare, som är Katarina von Bredow. En reporter från taltidningen Popcorn ringde upp mig och Katarina och spelade in vårt samtal. Det var jättekul att prata med henne! Hon är så snäll och trevlig och jag hade så många frågor. Hon berättade väldigt mycket om sitt skrivande och det var så intressant att lyssna på, så jag ville knappt lägga på :) Det var som sagt ett jättetrevligt och roligt samtal, verkligen!

 

Nu ska jag gå och duscha innan jag kryper i säng. Ta hand om er allihopa!

Semester

Hej!

Nu skriver jag igen. Jag försöker bli bättre på att blogga oftare.

Jag har varit på semester. Förra helgen var jag med mina föräldrar i Göteborg, och igår kom vi hem från Serbien. Vi bodde på hotell i Belgrad i fyra dagar. Det var jättemysigt, fast jag hade först blivit lite sur för att man bara fick ha en väska med sig, dvs jag fick inte ha med min dator. Haha :) Annars var det hur mysigt som helst :)

 

Nu längtar jag till nästa tisdag, för då åker jag till Furuboda. Längtar verkligen! Älskar att åka på läger och träffa nytt folk! Jag ser även framemot Motala-lägret i augusti. Sommaren är helt fullbokad för mig. Det är bra, för då slipper jag ha tråkigt :)

I veckan ska jag packa som en galning inför sommarens första läger. Det är så jobbigt att packa. Man tar nästan alltid med sig för mycket, men det är ju en hel del som måste med.

Jag brukar inte skriva packlista när jag ska någonstans. Det kanske är för att jag får hjälp att packa, men när jag väl ska göra det själv, då kanske det är bra med en lista på saker som måste packas ner.

Tänk om man glömde något viktigt. Shit! Katastrof! Jag tror att det är därför det alltid blir så himla mycket grejer i resväskan, för att man är rädd att glömma någonting viktigt.

 

Ta hand om er alla, så hörs vi igen!