Jag vill ha en hund!

Hunden är människans bästa vän. Så sägs det och så är det. Med en hund behöver man inte känna sig ensam. Hunden finns där hela tiden. Den sviker aldrig, som en människa kan göra.

Det är den största anledningen till att jag så gärna vill ha en egen hund. Jag behöver någon att krama och gråta ut hos när jag är ledsen, utan att behöva komma med en massa förklaringar. Hundar förstår oftast bättre än människor. De kan känna hur man mår, utan att man behöver säga något. De känner även om man tycker om dem eller inte, och om man tycker om dem, så tycker de om en tillbaka. Det är därför alla hundar gillar mig, för de märker att jag älskar dem.

Min hund ska vara liten. Han ska vara precis så stor, att han får plats i mitt knä och kan ligga med mig i min säng. Inte speciellt stor, alltså. Dessutom har jag en känsla av att man kan göra mer med små hundar än med stora.

Jag vet att det är ett stort ansvar också. Det är inte bara mysigt och roligt, det kan vara jobbigt också. Hunden kan ju inte fixa sin mat och sina promenader själv, det får ägaren göra. Men jag tror att om man verkligen vill ha en hund, så kan man ta det ansvaret. Det är också bra att ha erfarenhet om vad det innebär att ha hund, innan man skaffar en egen. Det är inte bara roligt, det måste man vara beredd på, fast det är mer positivt än negativt.

Jag träffade en hund i veckan och fick ytterligare en bekräftelse om att hundar sprider glädje, för jag hade mått piss-dåligt i själen hela dagen. Men så fick jag träffa Zicco och blev genast på bra humör igen. Han var så söt och gjorde mig alldeles lugn och varm inuti!

Just nu är det en sådan period då jag verkligen skulle behöva en liten vovve. Alltså, missförstå inte. Självklart vill jag inte bara ha en hund för tillfället, bara för att jag råkar må dåligt just nu. Tänk på det jag skrev innan, att jag blir glad när jag träffar en hund. Jag skulle nog må bättre om jag hade en hund, lite i alla fall. Som sagt så är det mycket att göra, men det är också bra, för jag behöver faktiskt fler sysslor än att sova, äta, skriva och gå i skolan. Allt det där känns så himla tråkigt. Jag behöver en förändring, något helt nytt.

Mina jävla sömnproblem kanske också skulle bli bättre. Inte alltid kanske. Jag menar, hunden är ju också en levande varelse. Om hunden vill vara vaken och busa omkring och föra oväsen, då blir det inte lätt att sova. Men tänk vad härligt att ha en hund bredvid sig i sängen, som ligger tätt intill en. Att borra in ansiktet mot den lena pälsen och känna sig lugnad. Vem vet? Hunden kanske skulle fungera bättre än sömntabletterna. Jag tror hur som helst att det hade varit väldigt skönt att ha ett varmt och mjukt djur, som lugnar en och får saker att kännas lite lättare.

Jag tror faktiskt att en hund är det som saknas i mitt liv, för att jag ska må bättre.

Kommentera här: