Stegen mot min författardröm
Jag håller på med en ny bok. En fortsättning på "Hål i själen". Den jag skriver nu heter "Hål inombords". Den är som sagt en uppföljare, fast lite annorlundda. Linnea är till exempel inte längre assistent åt Hanna, men de är ändå huvudpersoner båda två, precis som i "Hål i själen".
Tror att jag ska lägga upp "Hål inombords" på kapitel1 när den är färdig. Vissst ja, det har jag glömt att tipsa om. Mina böcker "Älska eller hata" och "Hål i själen" finns på www.kapitel1.se. På den sidan hittar man böcker och texter, som man inte hittar någon annanstans. Det är alltså inte bara mina böcker man hittar där, utan även andras. Bra början på min författar-karriär. Författare på internet.
Att skriva uppföljare och serier har egentligen aldrig varit min grej. På högstadiet skrev jag en triologi, fast efter det så har det inte blivit fler. Det är bara ibland, när jag har skrivit färdigt en bok, som inspirationen lever sitt eget liv och tvingar mig att skriva en uppföljare.
Ibland längtar jag så fruktansvärt mycket efter att ge ut en bok, att det nästan gör mig galen. Jag har tappat räkningen på alla gånger jag har skickat in "Hur korkad får man bli" till förlaget. Hur många gånger har jag kvar, liksom? Först ska jag i alla fall läsa en skrivarkurs på distans. Hoppas att jag får många bra tips därifrån. Det är fortfarande "Hur korkad får man bli" som gäller. Jag är i och för sig väldigt nöjd me' "Hål i själen" också, men det är ändå "Hur korkad får man bli" som ligger på första plats. Jag har funderat lite på om jag kanske ska testa att skicka in "Hål i själen" och se om jag får en annorlunda reaktion från förlaget, fast jag tror att jag drar mig för det. Jag vill ju ge ut "Hur korkad får man bli" först. Varje gång jag sitter på mitt rum och läser den boken, blir jag frustrerad. Jag menar, jag kan verkligen inte själv se någonting som behöver förbättras. Jag tycker redan att jag har rättat till dem flesta misstagen. Förlagsmänniskorna håller uppenbarligen inte med mig. Det är så himla frustrerande att ingen kan ge tips och råd på sådant som behöver förändras. Då vet jag ju inte hur jag ska göra för att det ska bli bra. Det verkar inte hjälpa, hur många gånger jag än läser igenom och rättar.
Men det är väl bara att bita ihop och fortsätta kämpa. Någon gång ska det gå!
En gång var det någon som skrev till mig på facebook: "Hoppas att du orkar kämpa". Då tänkte jag: "Nej, jag orkar inte, men jag måste, för annars blir det aldrig något av".
Jag får tvinga mig själv att fortsätta kämpa, helt enkelt.