Mimmi Delux

Idag har jag träffat Sigge igen. Han har verkligen vuxit, han var nästan dubbelt så stor som förra gången jag såg honom. Nu kunde han krypa omkring på golvet också. Det gjorde han inte förra gången.

Igår när jag kom hem från Stockholm, hade mina föräldrar köpt massor med grejer till min vovve. En hundkorg, ett halsband med en liten pingla, så att jag hör var han är, två olika koppel, en leksak, en handduk och så vidare. Dessutom hade de köpt en liten väska, som jag kan ha honom i, till exempel i bilen. Då kan jag ha den i knäet och ändå kunna sticka in handen och klappa honom. Mina föräldrar hade även skaffat en röd saccosäck. Jag fick provsitta i den igår och den var riktigt skön. Den ska jag ha på golvet i mitt vardagsrum, så att jag kan sitta i den och gosa med Sigge. Jag kan även sitta där och lyssna på en talbok, så kan Sigge komma och gå som han vill.

Innan vi åkte till Sjöbo för att hälsa på honom, körde vi en sväng till Dollar store här i Staffanstorp. De har massor med hundgrejer, allt från kläder, leksaker, burar och så vidare. Jag köpte faktiskt en söt liten slips till Sigge. Ja, tro det eller ej, men det finns faktiskt slipsar till hundar. Det hade jag ingen aning om. Den ska jag sätta på honom när vi ska gå på kalas och han ska vara fin. På min födelsedag måste han ha den på sig.

Sen fanns det massor av andra kläder och leksaker. Det fanns till och med en tomtedräkt. Min pappa var den som upptäckte den. När jag sa att Sigge kunde ha slipsen på sig på julafton, svarade min pappa:

"Nej, han kan ha en tomtedräkt istället".

När det närmar sig jul får jag sticka till Dollar store igen och köpa en tomtedräkt till Sigge.

Sen åkte vi till Sjöbo. Utanför huset kom hundmamman Alice och mötte upp mig. Hon ställde sig på bakbenen och hälsade ivrigt på mig.

När jag fick se Sigge trodde jag inte mina ögon. Han hade växt till sig ordentligt på en vecka. När jag fick honom i famnen, kände jag genast att mitt hjärta blev så där varmt igen. Han låg så fint i min famn och tittade på mig med sina kålsvarta hundögon.

Sen fick mina föräldrar lyfta ner mig i saccosäcken, som de hade tagit med hemifrån. Sigge kom till mig och jag gosade ännu mer med honom. Jag kunde till och med lyfta upp honom till min axel själv. Det har jag aldrig vågat göra med någon hund förut. Jag är så rädd att trycka för hårt så att det gör ont på vovven. Men idag, när Sigge var i mitt knä, tänkte jag att jag skulle prova att få upp honom till mitt ansikte. Det fungerade. Dumt nog hade jag en tröja på mig som hans klor fastnade i hela tiden. Hans klor är ju så små och vassa nu, liksom hans tänder.

Jag har blivit helt förälskad i den här lilla bebisen. Det räckte med att titta på honom, för att mitt hjärta skulle smälta. När jag dessutom satt på golvet (i saccosäcken), kunde han ju komma och gå som han ville. Han utnyttjade verkligen friheten att kunna springa runt på upptäcktsfärd, för det gjorde han, hela tiden. En gång kröp han till och med under mitt utsträckta ben. Så pass liten är han fortfarande, men snart blir han för stor för att kunna krypa under mitt ben så där. Dessutom satte han sig vid mina fötter och började tugga på min sko. Han lyckades dock inte knyta upp den, som valpen hemma hos IDOL-Rebecka gjorde.

Jag höll Sigge intill min kind, pussade honom och sa: "Du är min lilla bebis" till honom. Att hålla sin blivande vovve i famnen är en helt obeskrivlig känsla. Hans päls är så lurvig och mjuk, den är världens skönaste att pilla på.

Igår frågade jag min mamma om hon trodde att Sigge skulle känna igen mig. Hon sa:

"Klart att han känner igen dig, han vet ju att han är din bebis".

Näl jag förbluffat frågade hur han skulle kunna veta det sa hon:

"Det sa jag till honom förra gången. Jag viskade det i hans öra".

Vi har alla blivit helt förtjusta i Sigge Siggelito. Han kommer att få det bra här. Han kommer att drunkna i kärlek och omtanke. Min mormor (Baba) brukade ofta vara hundvakt åt min mosters hund när hon levde. Hunden, alltså. Nu får Baba passa Sigge ibland. Min vän och arbetskamrat har också sagt att hon ställer upp som hundvakt. Och så har jag ju mina föräldrar.

Alla kommer att älska Sigge så mycket. Jag, mina föräldrar, min bror och min brorson Vincent, Baba, Deda och resten av min släkt, mina kompisar och mina assistenter. Snacka om att han kommer att bli älskad och bortskämd.

Tänk att han ska fira jul med oss i år. Jag och mina föräldrar kommer nog att fira jul själva i år, eftersom Baba och Deda är hos Teta (moster) vartannat år. Förut tyckte jag att det var skittråkigt att vi skulle vara själva, men nu har vi ju lilla Sigge. Han får ha sin tomtedräkt på sig och dela ut julklappar. Haha!

Och när jag fyller år kommer han också att vara här. Han kommer att stå och vifta på svansen, medan mina föräldrar och assistenter sjunger "Vi gratulerar". Och så kommer han att mysa med mig i saccosäcken, samt ligga i mitt knä när jag sitter i massagefåtöljen. Han kommer att ge mig den kärlek och glädje, som jag har längtat efter så länge. Äntligen ska jag bli hundägare!

Välkommen till familjen Sigge, du kommer att bli älskad av alla! <3