För exakt sex år sedan kom ett litet underverk till världen. Han var inte mycket större än min
handflata, hade alltid en glad liten svans och var så obegripligt söt att man nästan fick lite hjärtstopp av att titta på honom. Spetsiga klor, sylvassa valptänder och världens mjukaste, varmaste och skönaste päls. Just det. Världens finaste fyrfoting. Han var endast 5 veckor gammal när jag för första gången besökte honom i Sjöbo. Vi drogs till varandra som en magnet. En osynlig drivkraft. Som en stark havsström, som medvetet förde oss allt närmre varandra. Tänk att framtiden skulle bli vår. Att jag fick äran att bli mamma till den där lilla busungen, som fortfarande är lika busig :D
Världens bästa Sigge. I måndags fyllde du 6 år. Tänk vad tiden går fort. Kan knappt fatta att det är så länge sen du var en liten nyfödd valp. Kommer ihåg när du först kom till mig. Du blev rädd för ljudet av takliften och kröp snabbt tillbaka upp i min famn, just när du hade tagit några försiktiga steg ut på golvet. Som om du ville säga: "Mamma, hjälp mig! Det där är farligt".
Din sprudlande energi och charmiga galenskap satte igång redan första dagen. Kommer ihåg att du däckade i väskan och när du vaknade igen, hade du sovit bort all rädsla. Då sprang du omkring som en tok och ville busa. Och så har det förresten alltid varit. Än idag får du fnatt mellan varven. Jag känner ingen annan som kan växla så snabbt mellan mys och bus. Det är som om du inte alltid kan bestämma dig för om du ska vara lugn och mysig eller busig och spritt språngande galen. Jag tror att du helst skulle vilja vara allting på en gång, men det funkar inte riktigt så, lilla Siggelito. Fast jag älskar båda sidorna av dig.
Stort grattis på 6-årsdagen i efterskott, världens bästa Sigge. Du fick en födelsedag med liv och bus. Presenter, tårta och gäster. Och så blev du ju fotograferad till Amelia tidigare under dagen. Du är ju kändis snart. Jag älskar dig för alltid, min lilla prins <3
