Känd, populär och framgångsrik
Jag undrar så vad som kommer att hända med mig när jag har blivit en författare på riktigt. Kommer min bok att bli populär? Sälja mycket, skrivas om i tidningar och cirkulera runt i bokhandeln. Skulle jag bli en bra författare? Jag kanske får åka runt på författarbesök och signera böcker. Men shit, jag kan ju inte ens skriva med penna! Eller, jag kan, men då jag inte ser vad jag skriver så blir det aldrig riktigt bra. Jag grimaserar missnöjt varje gång jag har skrivit under något papper. Fast det måste ju gå att ordna med autograf. Det kanske finns något bra material. Typ något som jag lägger på boken, som formar det jag ska skriva, så att jag bara behöver följa det. Äh, jag vet inte ens om det finns något sådant. Annars får jag använda en penna med någon stark färg, så att jag ser. Egentligen så är autografer och signeringar inte något som jag borde tänka på och oroa mig för nu. Först och främst gäller det ju att få boken utgiven. Nej, vänta! Jag missade en viktig del här. Först och främst ska jag omarbeta boken, med största möjliga allvar och entusiasm. Sen är det utgivning som gäller. Vem vet hur lång tid allt det där kan ta? Det kan dröja ett år, upp till två eller mer till och med. Jag har ju hur mycket tid som helst på mig.
Jag undrar i alla fall vad som skulle hända. Skulle jag bli en stor författare? Lika stor som Katarina von Bredow, typ. Nej, det kan jag inte begära. Hon är superkänd, faktiskt en av dem största svenska författare jag känner till. Dessutom har hon givit ut jättemånga böcker, så hon har haft massor av tid på sig att bli så berömd som hon är idag. Hennes första bok "Syskonkärlek" blev en succé. Jag vet inte om den blev det på en gång, men skit samma egentligen. Skulle min bok "Hur korkad får man bli" också bli en succé? Jag förväntar mig inte att den skulle bli superpopulär redan samma vecka som den har givits ut, för det måste i princip vara ganska omöjligt. Men sen, när den har funnits ute i några månader eller kanske ett år. Jag tror... Nej, jag vet att alla som jag känner skulle springa ut och köpa den, fast boken måste nog uppmärksammas av sådana som inte känner mig också, om den ska kunna räknas som "populär". Men vad vet jag? Det finns nog någon författare, som inte blev så känd för sin allra första bok, men den andra eller kanske tredje gick bättre och fick mer uppmärksamhet. Man måste ju börja någonstans. "Hur korkad får man bli" ska bli min första utgivna bok. Märk väl att jag skriver "FÖRSTA". Den första av flera. Inte en chans att jag bara tänker ge ut den och sen är det bra med det. Nej, nej, nej! Fler ska det bli. Men som sagt, någon måste bli den första. Jag kan inte ge ut flera på en gång. Hur skulle det se ut? Förresten tror jag inte ens att man får göra det. En i taget får det bli.
Jag ska nog faktiskt skicka iväg min bok till ett par förlag, när jag har jobbat klart med den. Som jag skrev i förra inlägget så finns det en lite, men bara lite, större chans att de antar den sen när den är så bra den överhuvudtaget kan bli. Jag tänker inte ge upp, utan fortsätter att skicka in, tills de ger upp. Det är ju så man ska göra. Om andra kan, varför skulle då inte jag kunna?
Nej, nu lämnar vi det. Jag satte mig här för att skriva om mina tankar kring framtiden. Vad som händer efter utgivningen. Skit samma just nu om den blir utgiven av Vulkan eller något vanligt förlag. Min dröm är att bli en känd, stor och populär författare. Någon som det står om i tidningar, någon som får vara med på TV och kanske i radio. Och förstås åka runt och träffa folk som har läst min bok.
I en av mina drömmar sitter jag med en reporter och ska bli intervjuad. Jag får berätta vad som inspirerade mig till "Hur korkad får man bli" och vad som har fått mig att välja vissa saker, till exempel mobbningen av den döva Klara. Kanske skulle jag även få förklara varför titeln blev just "Hur korkad får man bli". Jag menar, det är en rätt spännande titel, eller hur? Jag skulle få svara på många frågor och samtidigt skulle det sändas på TV eller radio, eller finnas med i tidningen. Jag skulle även få åka runt på författarbesök, som Katarina von Bredow. Hon är inte bara min favoritförfattare, utan även en stor inspirationskälla för mig. Hennes böcker inspirerar mig, hennes styrka också. Jag hoppas att jag en dag blir en lika populär och framgångsrik författare som hon, även om det kan ta tid. Förutsatt att jag har skrivit i många år, närmare bestämt sen jag var 8 år, så bör jag ju kunna bli framgångsrik. Jag ska inte jämföra mig med Katarina och andra författare, men att drömma är ju inte förbjudet.
Tanken på att jag kanske kommer att kunna ge ut en bok inom ett par år, gör mig alldeles pirrig av förväntan. Naturligtvis så kommer det att innebära mycket jobb. Ska jag lyckas med någonting så duger det inte att bara sitta och drömma. Och som min bror sa till mig, så måste jag bli expert på området. Det handlar inte om hur fort jag kommer dit, det är vägen dit som är det viktigaste.