Nästa bok
Som ni alla har förstått, eftersom jag har skrivit det tusen gånger eller något, så är det "Hur korkad får man bli" som ska bli min första utgivna bok. Oavsett vad folk säger så tänker jag inte ge upp. Den ska bli utgiven, det måste till och med förlagen fatta!
Jag har tänkt mer på det där att skriva en självbiografi. Många tror att det hade varit mycket lättare att ge ut en självbiografi på ett förlag, eftersom det är så unikt och liksom verkligt. Men eftersom jag vill ge ut "Hur korkad får man bli" så måste jag nog börja med den, annars kanske den aldrig blir utgiven. Jag menar, om en självbiografi blir min första utgivna roman och jag sen helt plötsligt kommer med en ungdomsbok, så blir det en så stor kontrast, liksom. Då framstår kärleksboken som ointressant jämfört med självbiografin. Då kanske förlaget skulle säga till mig:
"Tyvärr. Nu när du har givit ut en spännande och intressant självbiografi, så kan vi inte anta en ungdomsroman. Den skulle få för få läsare".
Det finns en risk att det blir så och därför måste jag prioritera "Hur korkad får man bli", för att ens få den utgiven. En annan fördel är ju också att den är klar och därför kan jag ge ut den när som helst. Jag har inte ens börjat skriva en självbiografi, så det skulle ta mycket längre tid innan jag kan publicera den.
Jag skrev faktiskt en inledning till min blivande självbiografi för ett tag sen. Eller, jag vill kalla det för inledning. Nu vet jag inte om jag ska behålla texten eller inte, men jag skrev den i alla fall. Jag försökte få den att låta intressant, utan att avslöja någonting om innehållet i boken. Jag berättar i texten att jag är lite rädd för att skriva boken, eftersom en del saker som har hänt mig är sådant som jag önskar att jag inte minns, och så vidare. Jag skulle i alla fall kasta mig över en bok med en sådan inledning.
Men det är inte säkert att självbiografin blir min andra roman. Det kanske blir den tredje. Jag har faktiskt en annan färdig bok, som jag är väldigt nöjd med. Jag har inte bestämt mig än, men jag funderar lite på om jag kanske ska skicka in den till något förlag, efter att "Hur korkad får man bli" är utgiven. Den här boken är ingen uppföljare, utan det är en helt annan historia. Låt mig berätta lite kort om den.
Boken heter "Samma jävla rädsla". Ja, jag vet att titeln innehåller en svordom, men det gör ingenting. Det är ju ändå en bok för äldre, så vad spelar det för roll om det finns en liten svordom i titeln?
Huvudpersonen är 20-årige Ludvig, som bor hemma med sin mamma och lillasyster. Flickvännen Sabina är 19 år och har en egen lägenhet. De är väldigt kära, Ludvig och Sabina, och allt är så bra det kan vara mellan dem, ända tills deras förhållande börjar vackla och Sabina plötsligt berättar det ofattbara. Hon är gravid. Det budskapet slår ner som en atombomb mitt i deras perfekta förhållande...
Ja, mer än så vill jag inte berätta, för jag vill inte avslöja för mycket. Men ibland funderar jag över om den boken ska bli min andra utgivna roman. Fast jag vet inte. Det kanske är för att jag just nu håller på att rätta den, eftersom jag och en assistent ska läsa den sen. Kanske är det därför jag har upptäckt hur bra och trovärdig den faktiskt är. Den har ett viktigt budskap också, precis som "Hur korkad får man bli". "Samma jävla rädsla" är dessutom en mer allvarlig bok, så att säga.
Jag kanske även borde berätta att jag och min assistent har läst "Hur korkad får man bli". Vi hade högläsning nästan varje gång hon jobbade, ända tills boken tog slut. Jag ville ju läsa min egna bok i tryckt version och eftersom jag inte kan läsa själv, får jag lyssna istället. Vi hade det så mysigt när vi satt i mitt vardagsrum, jag i massagefåtöljen och min assistent i soffan. Hon läste dessutom med sjukt bra inlevelse, vilket gjorde mig riktigt imponerad och det gjorde även att det blev roligare att lyssna. Det är overkligt att lyssna till sin egen bok så där. Att höra någon annan läsa den. Det är faktiskt väldigt häftigt!
Nu håller jag som sagt på att rätta "Samma jävla rädsla", för att sen skriva ut den, så att vi kan börja läsa den nästa vecka. Då får ju Sigge också vara med på mysstunderna.
Så, ibland funderar jag över om den boken kanske vore något att satsa på, efter "Hur korkad får man bli". Men jag är lite tveksam. Det finns faktiskt andra böcker, som liksom hör ihop med "Samma jävla rädsla". Alltså, den är fristående och så, det är bara det att jag tidigare har skrivit böcker med samma karaktärer. Till exempel så har jag skrivit en bok om Alexandra, Ludvigs lillasyster. Jag har även två böcker om Gabriel, Ludvigs bästa kompis. Så jag vet inte om jag i så fall måste ge ut dem böckerna först, eller om jag kan skita i det och istället gå rakt på boken om Ludvig. Annars skulle det ta hundra år. Det är inte direkt så att det är en serie, där man måste läsa dem i rätt ordning. Det är bara det att det dyker upp vissa saker i "Samma jävla rädsla", som förekommer i dem andra böckerna också. Därför är jag osäker.
Men nu ska jag ta en sak i taget. Först ska jag som sagt få något enda förlag att vilja ge ut "Hur korkad får man bli". Sen måste den ju ha funnits ute ett tag, innan jag kan komma ut med en ny. Två böcker på rad fungerar inte.
Jag ska låta min assistent läsa den nya boken först. Hon kanske kan ge lite tips på hur jag ska göra. Och vem vet? När hon läser den för mig, så kanske jag inser att den inte alls är lika bra som den har verkat i min dator.
Jag ska rätta dem två sista kapitlen imorgon. Ikväll hinner jag inte göra det, för jag ska gå på kören och sjunga. Sen får min pappa hjälpa till att skriva ut alla 30 kapitel, och nästa vecka återbörjar alla våra mysiga stunder med högläsning. Det ska bli så kul! Jag ser verkligen fram emot det.