Som många redan vet så är jag en person som verkligen tycker om att ha många bollar i luften. Väldigt många. Jo, visst. Det kan bli för mycket också. Det är liksom meningen att det ska vara roligt, inte stressigt eller utmattande. Men så länge det inte kommer till den gränsen så trivs jag med att ha mycket att göra. Eftersom jag inte har något jobb, (om man inte räknar med arbetet med självbiografin), så har jag liksom hur mycket tid som helst över. Det betyder att det lätt blir att jag mest sitter hemma, om jag inte har några planer. Därför försöker jag fylla igen min kalender så gott det går. Allt för att undvika att gå hemma som en 26-årig pensionär. Folk som arbetar hela dagarna har ju varken tid eller ork att göra så mycket mer. Kanske inte ens på helgerna. Då behöver de tid för återhämtning. De behöver ladda batterierna inför ännu en arbetsvecka. På så sätt så är det typ mest på semestern de orkar, kan och vill ägna sig åt sina intressen. Träffa kompisar, gå på konserter och festivaler, eller annat som de tycker är uppriktigt roligt. Då får de tid att umgås med familj och vänner på ett helt annat sätt. Men hur blir det för oss som varken jobbar eller pluggar? Vissa kanske tycker att det är skönt att slippa vakna till väckarklockan varje morgon. Slippa en massa tråkiga måsten. Slippa åka iväg på olika saker när de helst skulle vilja ligga kvar i sängen. Det är bara det att jag inte är en av dem. Jag trivs inte med att ha "semester" året runt. Då blir jag rastlös och uttråkad. När jag blir rastlös och uttråkad blir jag lätt deprimerad och ångestladdad. Det är därför jag känner en sorts behov av att ha "röven full", så att säga. I alla fall när det handlar om roliga saker. Grejer som att träffa kompisar, gå på konserter eller vinprovningar, gå ut på krogen osv. Sådant som arbetande eller studerande människor bara har tid med när de är lediga. Jag är typ ledig hela tiden och därför behöver jag fylla min kalender för att inte känna mig underlägsen och isolerad.
Jag försöker träffa så många kompisar jag kan. Nu när jag äntligen har hittat vänner som jag verkligen trivs med och som delar mina intressen. Många av mina vänner jobbar, vilket är ytterligare en anledning till att det är lättare att ses när de är lediga. Jag älskar mina vänner. De ger mig så mycket positiv energi. Tråkigt nog har jag fått avsluta kontakten med en och annan också, men de har inte heller gett mig något. Ingen positiv energi i alla fall. En vänskap ska ju vara ensesidig. Båda ska vilja det. Annars går det inte. Det är något jag har kommit till insikt med på senare år. Kanske i takt med att jag har fått fler vänner och vågar vara med fler än en åt gången. Jag måste vara ärlig och säga att jag tidigare i mitt liv har klamrat mig fast vid vänner som jag egentligen inte haft särskilt roligt med, av rädsla för att vara ensam. Jag har inte vågat göra mig av med falska vänner, just för att jag knappt haft några andra. Nu försöker jag ta bort sådana som inte ger mig något. Sådana människor tar mer energi än vad de ger. Och så har jag ju Sigge. Han kommer för alltid att vara min bästa vän och trogna skyddsängel <3
Jag har tänkt att jag kanske borde skaffa mig ett eget jobb. Alltså, inte söka anställning någonstans, utan själv skapa mig ett yrke. Lite som ett eget företag. Eller, kanske skapa en hemsida och sälja mina egna produkter. Där hade jag ju kunnat sälja min bok också. Det verkar ju mer eller omöjligt för mig att få ett jobb i nuläget. Eller, nej. Inte omöjligt. Det ordet existerar inte i min värld, men det verkar väldigt svårt. Jag ska förstås försöka lite till. Jag är inte en person som ger upp. Som min gamla lågstadielärare alltid tjatade om. "Det finns ingenting som heter, kan inte".
Jag kan och vill arbeta. Jag har dessutom så pass mycket arbetskraft och förmåga att jag skulle kunna ha ett vanligt jobb. En anställning, så att säga. Men faktiskt så funderar jag lite på att strunta i det där och istället starta något helt eget. Jag har ju planer på att öppna Simis café. Ett café för både hundar och människor. Fast jag kanske också skulle kunna starta någon sorts grupp. Typ ett ställe i Malmö där funktionsnedsatta personer kan komma dit. Så har jag ett program, så att det blir någon aktivitet varje gång. Någon gång kanske det blir karaokekväll. Andra gånger spelkväll, spa eller liknande. Någon kväll kan vi gå ut och äta eller gå på konsert. Hade inte det varit coolt? Jag är ju bra på att komma med idéer, så jag skulle lätt kunna engagera typ vad som helst.
Men den där idén om att göra en egen hemsida ska jag verkligen försöka ordna. Det kan bli en väldigt bra start. Jag kan göra både tavlor, askar, smycken, kaffekoppar och säkert en hel del andra kreativa grejer. På så sätt känner jag pengar på det också. Nu gör jag inte det här enbart för att känna pengar, utan för att jag tycker det är kul. Annars skulle jag aldrig göra det. Viljan, intresset och passionen är det man kommer längst med. Det är då resultatet blir som allra bäst. Att få göra sådant jag brinner för är det absolut viktigaste för mig. Pengarna är bara en bonus.
Om jag skulle starta en hemsida och sälja mina hemgjorda grejer, så skulle jag även göra speciella saker till olika högtider. Kanske skulle jag även ha olika teman. När min självbiografi är färdig hade jag möjligtvis kunnat sälja den via min sida först, innan den kommer ut på riktigt. Vi får se. Jag spekulerar bara lite.
En annan tanke jag har är att eventuellt starta en podd. Inte nu. Inte nästa år. Kanske inte ens om två år, men inom längre framtid. Jag hade velat starta den tillsammans med mina två bästa vänner. Det hade varit coolt. Men, en sak i taget. En podd är något man måste lägga ner mycket tid på. Man ska podda på bestämda dagar och veta att man alltid har tid då. Annars funkar det inte. Det är därför det är så många poddar som har lagt ner. Folk har inte tid längre. Därför är det något jag ska vänta med. Jag behöver veta att både jag och mina poddpartners har tid och energi, så att inte vi också blir tvungna att lägga ner på grund av att tiden inte räcker till.
Ja, detta var mina stora framtidsplaner. Jag vill komma någon vart. Jag vill komma ut med mitt kreativa skrivande och skapande. I augusti ska jag faktiskt ställa ut på Trivselpunkten i Staffanstorp. Kom dit om ni känner för det!
Jag tänkte avrunda med att berätta lite om mina sommarplaner. Det är många, kan jag säga. Den tredje juli ska jag gå på Diggiloo med en kompis. Blir också en hel del kompis-häng i övrigt. Just nu försöker jag övertala två vänner att hänga med till Svedala-rocken den sextonde. I slutet på juli blir det att åka på sommarläger med föreningen US. Förhoppningsvis blir det även Liseberg i augusti. Det hoppas jag verkligen. Jag älskar Liseberg, men det är typ sex år sen jag var där, så nu är det dags. Sen blir det säkert en hel del spontana planer också. Man behöver ju inte planera hela sin sommar in i minsta detalj. Jag vet i alla fall att det blir mycket kompis-häng, fest och solande. Det är det bästa.